En ö i den västra delen av Stora arkipelagen. Ön är känd för sin många grottor, raviner och klyftor.
Gero är en bergig och skogig ö i Stora Arkipelagen, känd för sina många grottor, raviner och klyftor. Ön var i forntiden en Tronö och en av hörnpelarna i det Gerasiska riket, men dess städer ödelades i Lubandus slutliga fall, och ön reducerades till en perifer avkrok. Befolkningen är Ikine, koncentrerad till bosättningar längst kusterna samt ett fåtal befästa byar i öns klippiga, hemsökta inland, men utöver en särskilt rik hantverkstradition skiljer sig den lokala kulturen inte mycket från Ikines kultur på Moran. Gerosiskt trähantverk och finsmide är välkänt i regionen, och de enda lokala handelsvarorna av egentligt intresse, utöver djurdelar såsom limaxkött och elfenben; elfenbenet på ön lär komma från en ras av utdöda djur vars ben ännu kan hittas i grottor och träsk, och elfenbensristningar av gerosiska konstnärer betingar höga priser även i Garandor.
På Geros isolerade västkust ligger Uwende, en av Maharathaïms viktigaste byar. Uwende dominerar den omgivande landsbygden, men är trots sin relativa berömmelse svårtillgängligt eftersom inga tillförlitliga kartor över området föreligger - och Maharathaïm ser gärna att det fortsätter så.